Om bara....

Allt skulle gå som man ville :-)

Idag har man haft riktigt ångest, de ena efter de andra och det värsta är ju att oftast måste man bita ihop tenderna. Specielt nät man bloggar så får man vara försiktig. Ibland skulle man bara vilja skrika högt VA SABLA.........

Byggmäsataren ringde, huset blir int klart i övermorgån, nå de var ju väntat ändå, men de andra han berättade angående deras mokun som txt belysning i badrummen, kaklar, färger osv.... och köpt fel storleks skåp.... Nu sku de också kunna få bli färdigt utan mera extra problem.

Bara man nu snart skulle kunna få i posten ett brev från kvinnokliniken att man skall komma dit och kolla babyn... Se att allt är bra.

Det är så intresant hur ens skräck ändras från graviditet till nästa. Med Ronja så var navelsträngen den värsta jag tänkte på och att jag skulle få dropp under förlossningen. Nu är det förståss navlesträngen men att ungen int kommer före 37+0, eller att man hamnar till kejsarsnitt. Knackar hela tiden i tredet att de skulle gå lika lätt som förra.

Nu skall jag fortsätta packa lådor...



Min 43 dagars plan: 2 remonter, 1 party, 1 barnkalas, flytt, midsommar, hålla babyn inne, 24/7 Ronja, 2 bröllop...